forsen

care

Leva och bo på ålderns höst

SÖS
Care CASE

Noll tolerans mot driftstopp. Utvecklingen av SÖS i Stockholm består av en ny behandlingsbyggnad, en ny vårdbyggnad och ett nytt försörjningskvarter. Den stora utmaningen är att sjukhusets verksamhet måste vara igång hela tiden. För att klara detta krävs provisoriska byggnader för tvätt, sopsug, kylcentral, reservkraft och en sterilbyggnad. Forsen sköter projekt- och byggledning för Locum.

Fler intressanta case finns på Forsens hemsida

 

Eva tipsar om
sju områden för tillgängligare boende

Klicka på siffran så får du tipset!

  • 1

    Badrummet

    Badrummet ska fungera för en person med rullstol eller rollator. Det ska finnas toaletter som är förberedda för stödhandtag direkt på toaletten så att man slipper ta hål i tätskiktet. Det ska finnas en greppvänlig termostatblandare samt handtag och duschstång som klarar belastningar och som har grepp att hålla sig i. Lokala fall kan bli för branta för en person med balanspro­blem, så det bör vara ett jämt fall (1:100) i hela badrummet.

  • 2

    Köket

    Lådor istället för luckor i köket gör att skåpen blir lättare att komma åt. Ugnen ska monteras i arbets­höjd med en sidohängd lucka, så att en person i rullstol lätt kan öppna och komma åt maten. Även mikrovågsugnen ska vara i arbetshöjd, och en ut­dragbar skiva under ugnen som avställningsyta är bra.

    Spisen bör väljas med omsorg. Touchkontroller kan vara svåra att hantera. Det är också svårt att se var man ska trycka och vilken platta som styrs. Välj därför en spishäll med vredpanel. Välj också diskbänkskåp med löstagbar botten och sockel som lätt kan demonteras. Detta underlättar för att man ska kunna komma under med rullstol.

  • 3

    Nivåskillnader

    Det ska vara så få trösklar som möjligt, helst inga alls. Ingen våtrumströskel behövs om måttet mellan golvbrunnen och ingången till badrummet är minst 20 millimeter.

    Lägg trall på balkongen så det blir lätt att komma ut – eventuellt behövs en liten ramp.

  • 4

    Teknik

    Ett eluttag ska placeras på handikappanpassad höjd för städning i varje rum. Placera uttaget vid sängen så att det inte riskerar att skadas om en höj- och sänkbar säng används. Uttag i köket placeras om möj­ligt på en sidovägg så att det blir lättare att komma åt, och minst ett uttag vid köksbänken bör förses med timer.

    En spiskåpa med inbyggd sprinkler skapar extra trygghet om kastrullen på spisen glöms bort.

    Ledljus som alltid lyser på nat­ten placeras intill badrumsdörren, cirka 20 centimeter över golvet. Detta förebygger fallolyckor.

     

  • 5

    Kontraster och kulörer

    Kontraster är viktigt för synsvaga personer. Det bör vara minst 0,4 i skillnad på NCS-skalan mellan till exempel viktiga dörrar och väggar eller mellan wc-porslin och kakel. Använd lugna och enhetliga färger – vita och blanka ytor kan vara bländande för personer med ögonsjukdom. Det bör också vara enhetliga färgövergångar på golvbeläggningar mellan trapphus, hall och badrum.

     

  • 6

    Allmänt

    Installera dörrautomatik på alla tunga dörrar. Tänk igenom placeringen av armbågskontakter, kodlås och liknande.

    Postboxar vid entréerna underlättar för spontana möten mellan grannarna. Skapa sittplatser vid postboxarna.

    Den allmänna belysningen ska vara minst 200 lux och styras av rörelse. Den får aldrig slockna utan ska dimras ner till cirka tio procent vid inaktivitet.

    Det ska finnas tydliga siffror på våningsplanen. Om det är möjligt: installera passagesystem med brickor istället för nycklar, då det underlättar för många äldre.

     

  • 7

    Utemiljö

    Det ska vara bra belysning vid entrén. Om det är en nivåskillnad behövs en ramp med lutning på 1:20. Sittplatser ska finnas i form av tillgängliga parksoffor eller parkfåtöljer. Placera dessa intill varandra så att det går lätt för de boende att prata med varandra. Se till att ha en jämn markbeläggning för att förhindra fallrisk.

     

care CASE

 

Här vill de leva och bo resten av livet. För projektledning och projektering av deras nya boende svarar Forsen Care.

CULMEN – STRÄNGNÄS

Det ska vara skönt leva på äldre dagar. Det är idén bakom lägenheterna som Culmen bygger i Strängnäs. Läge, arkitektur, material och metoder väljs omsorgsfullt för att uppnå en balans mellan kvalitet och kostnad. Målgruppen är vuxna med förväntningar på att ett boende som är mer än bara en bostad. En viktig utgångspunkt i Forsen Cares projektering är att bidra till att lägenheterna fungerar över tid, utan stora anpassningar.

 

Fler

Forsen Care Case

Bostads AB Mimer i Västerås Ett koncept för boende 55+ kallat ”Lätt att leva. Forsen Care anlitades för inventering av tillgänglighet och förslag till åtgärder i bostäderna.

Praktikertjänsts bolag Solna Kasernen 8 Fastighets AB. Projektering och genomförande av nytt rehabiliteringscentrum för ryggmärgsskadade personer.

LSS-boende i Sundbyberg. Projektering och byggledning av två gruppboenden.

Sankt Larsområdet i Lund Här har befintliga lokaler, byggda början av 1900-talet, anpassats till bl.a. två avdelningar för undersökning, provtagning, operation och vårdplatser.

Mer information om våra case finns på Forsens hemsida

Kairos Future

ser på framtiden

 

”Man vill ha ett boende som succesivt anpassas just till mina behov”

 

 

Thomas Fürth

Kairos Future

"Grundläggande värderingar       formas under uppväxten"

Thomas Fürth är forskningsledare på Kairos Future och har över 20 års erfarenhet av framtidsstudier. Han är docent i historia vid Stockholms universitet och har kontinuerligt gjort breda värderingsundersökningar hos Rekordgenerationen (födda 1945–1954). I studierna har man inte bara undersökt Rekordgenerationens värderingar utan även värderingarna hos deras anhöriga, beslutsfattare och verksamma inom äldresektorn. Vi frågade honom hur de äldre ser på sitt framtida boende.

Hur vill äldre bo i framtiden?

Trenden är att vi blir mer och mer individualister. Det betyder att vi har större krav på att boendet ska anpassas efter våra egna behov. 40- och 50-talisterna är uppväxta med de idealen och har en mycket hög integritet. De vill inte riktigt inse att de kommer att vara i behov av vård. Och det de är rädda för är främst att bli behandlade på ett sätt som kränker den egna integriteten.

Vad är viktigast?

De flesta, 50 procent, tänker sig någon form av boende där de successivt anpassar det efter åldern. De vill inte flytta till anpassade lägenheter, gruppboenden eller liknande. 30 procent av de svarande har en – kanske lite nostalgiskt färgad – dröm om ett mysigt äldreboende där de kan umgås med andra. Sedan finns det mindre grupper som vill ha egna lägenheter eller som drömmer om att bo mer kollektivt med likasinnade.

Vilken blir den stora utmaningen framöver?

Jag tror det blir nog så svårt att anpassa byggandet och boendet efter de olika gruppernas behov och önskemål. Det kan även bli väldigt dyrt. Så den riktigt stora utmaningen är att använda ny teknik för att förbättra och utveckla våra boenden. De närmaste 20 åren blir omvälvande för vård- och omsorgssektorn. Det smarta boendet kommer att utvecklas, och mycket som idag varit både svårt och kostsamt kan lösas med ny teknik.

Har du några tips till de som ska utforma morgondagens boenden för äldre?

Ja. Det första är att förstå den tekniska utvecklingen. Låt den inte vara ett separat spår utanför byggprocessen, utan integrera den från början. Det är här de stora möjligheterna finns. Detta ställer förstås krav på ny kunskap i branschen. Det andra är att bli bättre på att förstå och analysera människors värderingar. De som blir äldre framöver har helt andra behov än de vi byggt för tidigare. Så de som bygger måste både ta del av de undersökningar som finns och börja göra egna analyser. Allt för att förstå vilka behov och värderingar som driver de människor vi bygger för. I grunden handlar det om att förstå en föränderlig marknad.

50%

Hemmadrömmen

Bo kvar i nuvarande boendet så länge det går

30%

Äldreboende-
drömmen

Bo på ett trevligt äldreboende där man träffar andra

10%

Egen liten-
lägenhet-drömmen

Utan att nödvändigtvis
bo kvar

<5%

Kompisboende-
drömmen

Bo med
likasinnade och vänner

  • Dagens medelålders är morgondagens äldre
  • Rekordgenerationen födda 45 – 54 var de
    första "tonåringarna"
  • De var de första som växte
    upp i ett konsumtionssamhälle
  • De var de första som mötte välfärdssamhället redan som barn
  • De var de första individualisterna

Men vad vill man helst när man blir gammal

  • Behålla kontrollen över sig själv
    – inte bli ett kolli 80%
  • Att kunna ta hand om sig själv 68%
  • Att få den vård och omsorg man behöver 64%
  • Att behålla sin värdighet 62%
  • Att vara tillsammans med andra 46%

Vi lämnar massproduktion för det masskräddarsydda

Massproduktion

Kundanpassning

"Mass-skräddarsytt"

Projekt inom vård och omsorg kräver en alldeles särskild förståelse för slutkunden. Vilka behov eller funktionsnedsätt­ningar finns? Hur säkrar vi att vårdgivarna får en god arbetsmiljö? Forsen Care skapar värde för både människor och fastigheter. Vi vet att det alltid går att skapa lite bättre, lite smartare och lite flexiblare lösningar. Där omtanke, värdighet, integritet och självständighet för människan är utgångspunkten.

Forsen tänker ut hur man bygger åt de nya seniorerna

Forsen care

Forsen AB Box 208 (Kungsgatan 49) | 101 24 Stockholm | 08-50 60 04 00 | info@forsenprojekt.se_____


_______________________________